Ja här ligger man i sängen och njuter av att faktiskt inte behöva gå ut eller göra någonting alls. Anton är på Sittning och jag har just ätit tacos. Har Salta björnar och dajm bredvid mig och chipsen och dippen är i köket. Tänkte mysa till det ordentligt ikväll. Det är skönt att vara ensam ibland faktiskt. Bara ligga under täcket med myskläder på. Dock så ska jag hämta Anton i natt någongång, har mest troligt somnat innan dess men det gör inget. Hoppas jag kan köra rakt även fast jag är trött.
Jag har en liten tanke som jag måste få skriva av mig annars kommer jag grubbla på det resten av kvällen. Ibland känns det som att jag som säljare måste ha koll på allt och alla enligt kunderna. Min uppgift är att hjälpa de kunder som behöver hjälp. De kunder som ber om det eller de kunder som jag frågar. En kund kan inte vara arg på mig om den inte får hjälp. Jag kan inte se alla, jag har inte ögon i nacken, jag hinner inte heller hjälpa alla. Behöver man hjälp och säljaren inte vet om att du behöver hjälp, ta då tag i säljaren. Fråga om den har tid och hjälpa dig. Det är ett samarbeta från både säljare och kunden i en butik.
Samma sak är det med högarna i butiken. Det är inte meningen att säljarena ska springa runt efter kunder som inte kan sätta tillbaka saker där de ska vara och vika om hela tiden. Tar man ett plagg, en vara eller vad som helst, sätt då tillbaka den på samma plats som du tog den. Detta tar bara tid från säljarna som kunde användas till att hjälpa kunderna istället. Kläder tror jag folk har svårt för att sätta tillbaka. Många lyfter ett plagg och kollar på den och sedan bara rullar, knölar och slänger den på högen. Det finns även de som måste hitta sin storlek först och vänder hela högen upp och ned och ändå inte vill ha den. Ibland vill jag ha en "Hur man beter sig i butik" skola för ALLA! Det är ju inte så att jag kommer och stökar ner på andras jobb. Man måste visa respekt för alla jobb som finns. Spelar ingen roll om det är ett så kallat "viktigt" jobb eller inte.
Tacka vet jag de som visar respekt. De som viker tillbaka det de kollat på och ber om hjälp och låter oss hjälpa. Det är de som får mig att vilja fortsätta jobba. Annars hade jag nog inte orkat med. Eller jo, tacka vet jag bra arbetskamrater också.
Nä nu ska jag sluta sura och återgå till mitt mysande.
Puss / Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar