Gårdagens bravad

Tänkte berätta om en liten händelse som hände igår med skrot högen till bil som jag kör.
Var på väg hem från skolan men jag åkte förbi biblo för att lämna tillbaka några böcker som jag lånat. Lämnade bilen på parkeringen mitt emot kulturens hus och sprang in och lämnade böckerna. När jag kommer till bilen står lapplisa och ska lappa bilar och jag tänkte Yes jag han innan hon skulle lappa min. Jag startade bilen, började backa och var precis ute från min plats när bilen dör. Jaha tänkte jag, jag får väl startar den bara men nej den ska inte starta hade den bestämt sig. Ja då stod jag där ivägen för bilar som ville in och jag kunde inte röra mig.

Lilla jag som inte tar stress så jätte bra, spec när det påverkar andra också, börjar gråta. Usch jag och mina känslor. Så jag fick stå och dirigera bort folk som ville komma in på parkeringen, skämmigt. Pappa var på väg men det tog kanske 10 minuter kändes det som innan han kom och räddade mig. Tur nog fick jag hjälp av några snälla människor som puttade min bil så jag inte var i vägen och en snäll kvinna var så gullig och sa att jag inte behövde vara ledsen, sånt händer. Jag kände mig ganska dum som satt där med tårarna som rann. Men det löste sig tillslut i alla fall. Jag är väldigt glad att pappa var hemma, vet inte riktigt vad jag skulle ha gjort annars. Jag hade nog stått där ett bra tag. Man borde kanske skicka dagens ros till de som hjälpte mig. Fast jag tackade faktiskt min 2 gånger för att de hjälpte mig. Tur det finns ärliga och bra människor här i världen.

Puss / Jenny